söndag, januari 22, 2017

Sjukförsäkringen är en rättighetslagstiftning! FörsäkringsKassan är mörkrets hantlangare?

 På fredag ska jag möta mörkrets krafter - FörsäkringsKassan! 

Jag har varit sjukskriven för utmattningssyndrom i över tre år och trots att den "rödgröna" regeringen tack vare Vänsterpartiets initiativ och påtryckningar tog bort den "bortre parentesen" för sjukersättning - så börjar FörsäkringsKassan jaga mig nu och ifrågasätta min läkares otvetydiga läkarintyg! 

Detta ökar endast min oro och stress - vilket sannolikt gör mig sämre! Sjukare! Vilket torde vara kontraproduktivt för FörsäkringsKassan! 

Jag har hittat följande på nätet! Men jag orkar inte ta strid mot myndigheter igen! Jag har knappt ork att ta mig ur sängen vissa dagar! 

 


"Aktivitet är inte detsamma som arbetsförmåga och är inte juridiskt relevant. Sjukförsäkringen är ingen behovsprövad ersättning, utan en rättighetslagstiftning. Den som kvalificerar sig till försäkringen ska få ersättning från den. Det är inte meningen att Försäkringskassan ska kartlägga hela individen, säger Ruth Mannelqvist." 

Professor: Systemet är inte rättssäkert | ETC
http://www.etc.se/inrikes/professor-systemet-ar-inte-rattssakert

"Professor: Systemet är inte rättssäkert
Trots att lagstiftningen förblir densamma ändrar Försäkringskassan tillämpningen av reglerna efter tongångarna i Rosenbad. "Det är inte rättssäkert", säger professor Ruth Mannelqvist.
Ruth Mannelqvist är professor vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Hon har i flera år forskat om hur arbetsförmåga utreds och bedöms och är inte förvånad över att Försäkringskassans bedömningar har hårdnat. 

– Bedömningarna av arbetsförmåganhar förändrats över tid. Trots att lagstiftningen i stort är densamma så ändras tillämpningen, delvis till följd av  politiska krav, vilket kan kritiseras. Det är domstolar som ska kontrollera rättstillämpningen, inte regeringen, säger hon. 
Om våra folkvalda politiker tycker att försäkringen är för dyr eller är missnöjd med den av andra orsaker måste de ändra lagen, menar hon.
I slutet på 1990-talet var bedömningen av arbetsförmåga, till skillnad från idag, inte särskilt framträdande, utan diagnoserna fick många gånger styra besluten.
– Det var inte lagenligt det heller, konstaterar hon. 
Idag ser hon framförallt stora brister i Försäkringskassans bedömningar efter 180 dagar, då den försäkrade ska bedömas utifrån hela arbetsmarknaden.
– Försäkringskassan har ingen koll på mot vilka arbeten bedömningen görs och skriver inte heller i besluten vilka arbeten de anser att den försäkrade kan klara, säger Ruth Mannelqvist.

Läkarintyg är ett bevismedel

1998 beslutades att den arbetsmarknad de försäkrade skulle bedömas emot skulle infatta alla tänkbara jobb – en teoretisk arbetsmarknad. Senare ändrades lagstiftningen igen och nu ska det handla om "normalt förekommande arbeten".
– Men Försäkringskassan och domstolarna tillämpar fortfarande den gamla synen, säger Ruth Mannelqvist.
Till sin hjälp har Försäkringskassan bland annat utformat en lista av arbeten och vad som krävs för att utföra dem. Där bedöms exempelvis lagerarbete vara ett arbete som inte kräver så stor kognitiv förmåga.
– Beskrivningarna överensstämmer inte med verkligheten. Idag styrs arbetet på lager av datorer, vilket ställer helt andra krav än för 40 år sedan. De skapar en hitte på-arbetsmarknad, vilket bidrar till rättsosäkerheten, säger hon.
Försäkringskassan brukar hävda att läkarintyget är en rekommendation. Vad säger du om det?
– Läkarintyget är ett bevismedel. Försäkringskassan ska som huvudregel inte ifrågasätta läkarintyg, men idag är det tvärtom, man misstänkliggör en hel yrkesgrupp, vilket är olustigt, säger hon.
Till det ska läggas att lagstiftaren och Försäkringskassan idag förväntar sig att läkaren ska uttala sig juridiskt, och inte medicinskt, menar hon.
– Men läkarnas uppgift är att tillhandahålla det medicinska underlaget, den juridiska beskrivningen av hur en viss sjukdom påverkar patienten i arbetet ska Försäkringskassan stå för, säger hon.
Hon reagerar också mot den del av läkarintyget som handlar om patientens "aktivitetsbegränsningar".
– Aktivitet är inte detsamma som arbetsförmåga och är inte juridiskt relevant. Sjukförsäkringen är ingen behovsprövad ersättning, utan en rättighetslagstiftning. Den som kvalificerar sig till försäkringen ska få ersättning från den. Det är inte meningen att Försäkringskassan ska kartlägga hela individen, säger Ruth Mannelqvist! " 



"Sjuka människor friskförklaras" | ETC

Stupstocken är borta – men fler nekas sjukpenning | ETC

Läsarna: "Varför denna hets mot sjuka?" | ETC




"

posted by Robbja at söndag, januari 22, 2017