– Bedömningarna av arbetsförmåganhar förändrats över tid. Trots att lagstiftningen i stort är densamma så ändras tillämpningen, delvis till följd av politiska krav, vilket kan kritiseras. Det är domstolar som ska kontrollera rättstillämpningen, inte regeringen, säger hon.
Om våra folkvalda politiker tycker att försäkringen är för dyr eller är missnöjd med den av andra orsaker måste de ändra lagen, menar hon.
I slutet på 1990-talet var bedömningen av arbetsförmåga, till skillnad från idag, inte särskilt framträdande, utan diagnoserna fick många gånger styra besluten.
– Det var inte lagenligt det heller, konstaterar hon.
Idag ser hon framförallt stora brister i Försäkringskassans bedömningar efter 180 dagar, då den försäkrade ska bedömas utifrån hela arbetsmarknaden.
– Försäkringskassan har ingen koll på mot vilka arbeten bedömningen görs och skriver inte heller i besluten vilka arbeten de anser att den försäkrade kan klara, säger Ruth Mannelqvist.
Läkarintyg är ett bevismedel
1998 beslutades att den arbetsmarknad de försäkrade skulle bedömas emot skulle infatta alla tänkbara jobb – en teoretisk arbetsmarknad. Senare ändrades lagstiftningen igen och nu ska det handla om "normalt förekommande arbeten".
– Men Försäkringskassan och domstolarna tillämpar fortfarande den gamla synen, säger Ruth Mannelqvist.
Till sin hjälp har Försäkringskassan bland annat utformat en lista av arbeten och vad som krävs för att utföra dem. Där bedöms exempelvis lagerarbete vara ett arbete som inte kräver så stor kognitiv förmåga.
– Beskrivningarna överensstämmer inte med verkligheten. Idag styrs arbetet på lager av datorer, vilket ställer helt andra krav än för 40 år sedan. De skapar en hitte på-arbetsmarknad, vilket bidrar till rättsosäkerheten, säger hon.
Försäkringskassan brukar hävda att läkarintyget är en rekommendation. Vad säger du om det?
– Läkarintyget är ett bevismedel. Försäkringskassan ska som huvudregel inte ifrågasätta läkarintyg, men idag är det tvärtom, man misstänkliggör en hel yrkesgrupp, vilket är olustigt, säger hon.
Till det ska läggas att lagstiftaren och Försäkringskassan idag förväntar sig att läkaren ska uttala sig juridiskt, och inte medicinskt, menar hon.
– Men läkarnas uppgift är att tillhandahålla det medicinska underlaget, den juridiska beskrivningen av hur en viss sjukdom påverkar patienten i arbetet ska Försäkringskassan stå för, säger hon.
Hon reagerar också mot den del av läkarintyget som handlar om patientens "aktivitetsbegränsningar".
– Aktivitet är inte detsamma som arbetsförmåga och är inte juridiskt relevant. Sjukförsäkringen är ingen behovsprövad ersättning, utan en rättighetslagstiftning. Den som kvalificerar sig till försäkringen ska få ersättning från den. Det är inte meningen att Försäkringskassan ska kartlägga hela individen, säger Ruth Mannelqvist! "
"Sjuka människor friskförklaras" | ETC
Stupstocken är borta – men fler nekas sjukpenning | ETC
Läsarna: "Varför denna hets mot sjuka?" | ETC
- - - - - - -
De kollar dig – men ingen kollar F-kassan
”Nu har han chansen att göra något som märks – en rättsäkrare bedömning
Försäkringskassan kollar dig.
Men ingen kollar kassan.
Det är, för att uttrycka sig som JO, häpnadsväckande.
Aftonbladets Lena Mellin.
Försäkringskassan har ett enormt inflytande över utsatta människors ekonomi. En sjukskrivning kan vara skillnaden mellan mat på bordet eller ett liv i misär.
Det kan, som för Mattias Pettersson, betyda en blygsam inkomst. Eller ingen alls. En trea tillsammans med flickvännen eller en enrummare.
Men trots den stora betydelsen som Försäkringskassan har för enskilda människor opererar kassan utan ett särskilt tillsynsorgan. Den som är missnöjd med kassans beslut får vända sig till förvaltningsdomstolarna. Det kan vara dyrt eftersom det i många fall krävs hjälp av advokat.
De kollar dig – men ingen kollar F-kassan
”Nu har han chansen att göra något som märks – en rättsäkrare bedömning
Försäkringskassan kollar dig.
Men ingen kollar kassan.
Det är, för att uttrycka sig som JO, häpnadsväckande.
Aftonbladets Lena Mellin.
Försäkringskassan har ett enormt inflytande över utsatta människors ekonomi. En sjukskrivning kan vara skillnaden mellan mat på bordet eller ett liv i misär.
Det kan, som för Mattias Pettersson, betyda en blygsam inkomst. Eller ingen alls. En trea tillsammans med flickvännen eller en enrummare.
Men trots den stora betydelsen som Försäkringskassan har för enskilda människor opererar kassan utan ett särskilt tillsynsorgan. Den som är missnöjd med kassans beslut får vända sig till förvaltningsdomstolarna. Det kan vara dyrt eftersom det i många fall krävs hjälp av advokat.
Om detta missförhållande slår justitieombudsman, JO, Cecilia Nordenfelt larm om i Justitieombudsmännens senaste ämbetsberättelse, en skrift vars spridning tyvärr måste betraktas som mycket begränsad. Når den Socialdepartementet?
Med hänvisning till kassans betydelse för privatekonomin, och att deras beslut berör en stor del av befolkningen, anser Nordenfelt att det är ”närmast häpnadsväckande att det fortfarande saknas ett ordinärt tillsynsorgan dit enskilda kan vända sig med klagomål på Försäkringskassans sätt att sköta deras ärenden”.
I stället uppmanar både Försäkringskassan själva, och Inspektionen för socialförsäkringen, missnöjda medborgare att anmäla kassan till JO som under flera år fått ta emot en strid ström av anmälningar.
Nordenfelt gillar, med rätta, inte det. JO är inte vilken klagomur som helst, det är ett riksdagsorgan som ska se till att statliga och kommunala myndigheter följer Regeringsformen, en av grundlagarna.
Regeringsformen kräver saklighet och opartiskhet av myndigheterna och att de respekterar människors grundläggande fri- och rättigheter.
Det primära syftet med JO är alltså inte att ta emot klagomål för den som misshandlats av Försäkringskassan. Ombudsmännen har en mer övergripande roll och skulle, om det fanns en myndighet man kunde överklaga kassans beslut till, snarare övervaka tillsynsmyndigheten än Försäkringskassan.
Byråkratiskt tjafs, kanske någon invänder. Men det är att göra det enkelt för sig. Att få sitt beslut överprövat av ett lämpligt organ är ett fundament i rättsstaten. Det saknas för Försäkringskassan.
Risken är dessutom överhängande att ännu fler känner sig misshandlade av kassan efter nyår. Då ska läkare som behandlar komplexa sjukfall inte längre komma med rekommendationer om patientens arbetsförmåga. Det ska bara Försäkringskassans handläggare göra.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) klev in i regeringen för knappt tre månader sedan. Nu har han chansen att
göra något som märks – en rättssäkrare bedömning av Försäkringskassans klienter.
Kan det bli en julklapp till svenska folket redan nästa år?
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home