Jobb försvinner och nyskapas

Lyssnade på Ekot kl 7 på Sveriges Radios Radio P4 i morse.
Fick då höra nedanstående reportage och det som väckte mig ur min
morgontrötta slummer var det som sades på slutet:

Arbetsgivarna ställer högre krav på utbildning.

Flera av mina arbetsförmedlare har sagt: Utbildning leder INTE till arbete.

Detta har jag inte hållit med om och håller fortfarande inte med om ,
ett sådant påstående. Själv så anser jag att enda vägen till en anställning
för de lågutbildade är att ha en ganska färsk utbildning i bagaget.

Som John Travoltas rollfigur Guvernör Jack Stanton (ska föreställa Bill Clinton) sa
i filmen: Primary Colors , när han talar till fabriksarbetarna i en fabrik som ska
läggas ner: "I'm going to do something really outrageous. I'm gonna tell the truth."
Alltså: "Jag ska göra något helt oerhört. Jag ska tala sanning". Sedan sa han ungefär:
"Sanningen är att fabriksjobben försvinner, det arbete som vi utför med våra
muskler, kan andra utföra billigare. Det finns jobb, andra jobb. Men då måste vi
träna upp en annan muskel" Han lyfter båda armarna och pekar på sitt huvud.
"Vi måste träna upp denna muskel, vi måste utbilda oss, för att få de nya jobben".

Själv så har jag sedan 1998 bett AF & "Arbets förmedlaren" om att få en
utbildning som kan leda mig till en stimulerande och meningsfull anställning.

Detta har jag inte fått:
Gick en IT utbildning 1999-2001, som jag inte fick avsluta
-därför fick jag inga certifikat, alltså var denna utbildning till spillo.
Ett slöseri med skattebetalarnas pengar och med min tid.

Hade jag haft dessa certifikat idag, så hade mina chanser att få ett jobb varit
betydligt bättre, speciellt nu när IT-Branschen är på väg uppåt igen.
Sedan dess har jag främst gått olika slags vuxendagis, ytterligare slöseri med
skattebetalarnas pengar och med min tid, dessutom ett hån mot deltagarna.

Dessa vuxendagis, arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kallas för aktiviteter
inom aktivitetsgarantin, betonar noga att de INTE är utbildningar.
Ändå hävdar AF & "Arbets förmedlarna" att dessa aktiviteter leder till arbete.

Jag blir så trött..................


Massor av jobb försvinner och nyskapas.

Sveriges Radio - Ekot 2005-05-17

Drygt en tiondel av jobben i Sverige byts ut varje år. 2003 försvann 470 000
jobb samtidigt som 430 000 nya jobb skapades. Det visar en undersökning
som den fackliga centralorganisationen TCO har gjort.

TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik är förvånad.

– Det finns faktorer som brukar lyftas fram som negativa för jobbomsättningen
som Sverige faktiskt präglas av, ganska höga skatter, stor offentlig sektor, ganska sammanpressad lönestruktur, men trots det har vi väldigt stor omsättning på jobb,
säger Roger Mörtvik.

Hög omsättning i Sverige
Undersökningen omfattar åren 1987 till 2003 och storleksordningen är densamma,
ungefär en tiondel av jobben byts ut varje år. Vissa år är det lite fler jobb som
försvinner, andra år är det en övervikt för nyskapade jobb.

Det är tjänstesektorn, till exempel jobb inom handel och kommunikation som är
mest dynamisk men även inom industrin försvinner det och skapas tiotusentals
jobb varje år. Och i jämförelse med andra länder inom EU och OECD har Sverige
en hög omsättning av jobb.

Undersökningen som baserar sig på siffror både från Statistiska centralbyrån
och OECD visar också att i Sverige är det en ovanligt stor andel av de
lågutbildade som har jobb. Och Roger Mörtvik på tjänstemannafacket TCO tror
att det finns flera förklaringar.

Trygghetssystem
– En orsak kan vara att vi har byggt upp trygghetssystem med a-kassa,
arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik som gör att även lågutbildade och folk
som förlorar jobbet kan få stöd att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Men det
kan också bero på att vi har skapat en större efterfrågan på framför allt
lågutbildade kvinnor i offentlig sektor. Vi har skapat en stor mängd jobb som i
många länder fortfarande utförs oavlönat i hemmen, säger Roger Mörtvik.

Inom den ekonomiska samarbetsorgansiationen OECD är det bara Portugal, Schweiz
och Sydkorea som har större andel lågutbildade i arbete än Sverige. Och eftersom
äldre i högre utsträckning är lågutbildade så är det här en viktig förklaring till att
Sverige ligger i topp när det gäller sysselsättningsgrad för dem som är 55 år och
äldre. Men framtiden för lågutbildade ser mörkare ut tror Roger Mörtvik.

– De lågutbildade kommer att få det allt tuffare. Arbetsgivarna ställer allt högre
krav på utbildning när det gäller vilka man ska anställa. Alltfler av de nya jobben
går också till personer med ganska färsk utbildning i bagaget.

Johan Prane
johan.prane@sr.se


---------


Ams: Allt fler lediga jobb

Sveriges Radio - Ekot 2005-02-09

Trots högkonjunkturen ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå.
Det bekräftas av ny statistik från Arbetsmarknads-styrelsen, Ams
på onsdagen. Men Ams-chefen Anders L Johansson säger att nu att
en vändning på arbetsmarknaden är på gång.

Arbetsmarknadsstatistik från Ams

– Vi behöver inte längre sitta och hoppas på en vändning utan vi ser nu att den
faktiskt äger rum inom ett antal yrkesområden. Vi ser att antalet lediga jobb ökar
för tredje månaden i rad. Vi ser att konkurserna har gått ner dramatiskt, vi ser
att varslen minskar ganska ordentligt och vi ser en hyfsat bra uppgång nu när det
gäller framför allt den privata sidan, säger Anders L Johansson.

8,6 procent öppet arbetslösa
Men ändå är det höga arbetslöshetssiffror som Ams publicerar på onsdagen.

I slutet av januari var 8,6 procent antingen öppet arbetslösa eller deltog i olika arbetsmarknadsprogram. Det är 0,7 procentenheter högre än för ett år sedan.
Markant lägre siffror får vi enligt Ams-chefen vänta på ytterligare en tid,
till slutet av det här året eller en bit in på nästa.

Yrkesbarometer
Ams kom samtidigt med sin yrkesbarometer för 2005, alltså inom vilka
branscher det kommer att vara lättast eller svårast att få jobb under året.

Vinnare är till exempel de med it-utbildning, de med avancerade
hantverksyrken och gymnasielärare. Sämre ser det ut för till exempel
bank- och postkassörer och barnskötare.

Ljust för de unga
Men för unga som än så länge inte valt yrke så ser det allmänt sett ljust ut, tycker
Anders L Johansson.

– Skaffar man sig en bra utbildning så är utsikterna om att få ett jobb ganska stora,
jämfört med vad det har varit under andra tidsperioder under efterkrigstiden.
Därför att vi har de här stora pensionsavgångarna, vi har nu en ekonomi som rör
sig från ett väldigt svagt läge upp i en bättre konjunktursituation, säger han.

Arbetslösheten som det största problemet kan också slå över till sin motsats:
arbetskraftsbrist. För det talar de stora pensionsavgångarna som väntar det
närmaste decenniet. Tidigare dåliga tider inom vissa yrken som till exempel it- och
byggbranschen har gjort att många unga inte vågat satsa på en sådan utbildning.

– På lite sikt riskerar vi brist på utbildad arbetskraft inom en rad yrkesområden.
Och en lite besvärligare situation ute i landet för vissa regioner, där man kommer
att få arbeta hårt för att klara vad vi kallar rekrytering av nyckelpersoner inom
vissa yrken och som också har en bra utbildning, säger Anders L Johansson.

Johan Prane
johan.prane@sr.se