torsdag, december 15, 2005

AF & AMS = "A-Kasse"-polis: Version 3
(Korrigerad och utökad)

Det är min fasta övertygelse att de flesta utan anställning, vill jobba.
MEN! Det är en grundläggande mänsklig rättighet att själv få välja var och
med vad man skall arbeta, "lika lön för lika arbete" är en mänsklig rättighet.

Finns det inte jobb till alla, så är det meningslöst att tvinga de arbetslösa
att söka en massa jobb som de ändå inte kan få, eller inte vill ha.

Syftet med att AF & AMS tvingar de arbetslösa att söka en massa jobb som
de ändå inte kan få, är enligt ( här kommer korrigeringen ) AMS rapport:
"Förmedlingsarbete med ökat sökandeansvar . Åtgärdsprogram för
förbättrad sökaktivitet”, 2003-09-18, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm.
"Dnr 03-3964-00"AMS Pressekretariat (sidan 5 första stycket) -
"Sökaktiviteten i denna grupp garanterar att utbudet av arbetskraft blir så stort
som möjligt och att inflationsdrivande löneökningar därigenom kan motverkas"

Kanske är det därför som skattebetalarnas pengar används till att förnedra de
arbetslösa genom tvinga dem att söka en massa jobb som de ändå inte kan få.
I stället för att använda skattemedel till att SKAPA arbetstillfällen, genom att
anställa fler inom t.ex.: skola, vård och omsorg, där personalen är utbränd och
underbemannad, samtidigt som anställningsstopp råder på dessa arbetsplatser.
Dessutom så mörkas eller blockeras alla diskussioner om att dela på de arbets-
tillfällen som finns genom t.ex. förkortade arbetstider.
Så de som har arbete, arbetar ihjäl sig och de som inte har arbete, dör i
förtid för att de mår så dåligt av att inte känna sig delaktiga i samhället.

ArbetsFörmedlingens/AMS tvång mot arbetslösa är direkta brott mot
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna , FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,
samt Svensk grundlag. Jag har under varje artikel skrivit HUR aktivitetsgarantin
och AMS bryter mot denna artikel inom parentes.

Artikel 13
1. Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort.
(AMS regler: efter 100:de dagen som arbetslös måste du söka arbete i hela landet)

Artikel 19
Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för
envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida
upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.
((minst) tre kollegor som har blivit utslängda från Vuxendagiset
för att de har sagt sin åsikt om Vuxendagiset).

Artikel 23
1. Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och
tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet.
(AMS regler, "Arbetspraktik",)

2. Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete.
(AMS regler, "Arbetspraktik",)

Artikel 24
Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av
arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön.
(Så är INTE fallet för arbetslösa)

Artikel 25
1. Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och
hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad,
hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare till trygghet i händelse
av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust
av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda.
(Har minst fyra kollegor som lever under Socialbidrags
normen för existens-minimum och/eller helt utan ersättning/bidrag)

Artikel 28
Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de
fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kunna förverkligas.
(AMS regler)

Artikel 30
Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat,
grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling,
som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter.
(AMS regler)

- - - - - - -

Arbetsförmedlingen på Gotland missköter uppdraget
SR Ekot 2005-12-15 http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=754822

Arbetsförmedlingen. Foto: Henrik Montgomery/PrB.

Arbetsförmedlingen på Gotland får skarp kritik för att inte följa reglerna.
Det är Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen IAF som har gjort en
specialgranskning av Gotland eftersom länet tidigare har utmärkt sig
negativt i jämförelse med övriga landet.

Den nya granskningen bekräftar bilden av att det finns stora brister säger
IAF:s generaldirektör Bo Jangenäs.

– Det uppdrag som Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen har på Gotland,
det fullföljs inte med rätt begränsad omfattning när det gäller kontrollen
för arbetslöshetsförsäkringen.

Hur skiljer sig Gotland från resten av landet?

– Vi har uppmärksammat problem i andra delar av landet också, men Gotland
ligger i botten i praktiskt taget varje del av det vi granskar, säger Bo Jangenäs.

Arbetslösa gotlänningar är dåliga på att söka jobb. Nästan sex av tio har inte sökt
ett enda jobb på en hel månad. Det är klart över riksgenomsnittet, men det finns
andra län där det är nästan lika höga siffror, till exempel Norrbotten och Jämtland.

Arbetsförmedlingen på Gotland hjälper inte heller till särskilt mycket och
anvisar lediga jobb att söka. Bara fyra procent blev anvisade jobb,
mindre än hälften av riksgenomsnittet.

Många saknar giltigt skäl
När man har fått ersättning från a-kassan i mer än 100 dagar måste man enligt
reglerna söka jobb inte bara i närområdet utan i hela landet. På Gotland är det i
den här gruppen drygt åtta av tio som bara söker jobb på ön. Av dem kan enligt
IAF en fjärdedel ha giltiga skäl. Resten har angett ogiltiga skäl eller inga skäl alls.

Men en annan mer begränsad undersökning som IAF har gjort i tio andra län ger
ungefär en liknande bild.

På Gotland finns också andra delar av verksamheten som inte följer regelverket så
IAF kommer med en kraftig reprimand till länsstyrelsen på Gotland som är den
som har ansvar för Arbetsförmedlingen.

– Alla statliga myndigheter är skyldiga att genomföra det uppdrag som man har
fått, och att följa de beslut som riksdag och regering har fattat, så länsstyrelsen
bör omedelbart vidta kraftiga åtgärder, säger Bo Jangenäs.

Få anmäls
Arbetsförmedlingen har också till uppgift att till a-kassorna anmäla de arbetslösa
som inte följer reglerna i sitt jobbsökande. Också här utmärker sig Gotland med
ovanligt få såna anmälningar, men det tror Bo Jangenäs på IAF beror på att
Arbetsförmedlingen själv är så dålig på att sköta sin uppgift att anvisa lediga
jobb och kontrollera de arbetssökande.

– Det finns ett påtagligt samband genom att om Arbetsförmedlingen inte
anvisar arbete och inte kräver av de arbetslösa att man ska söka arbete, till
exempel utanför Gotland, då finns det ofta ingen grund för Arbetsförmedlingen
att ifrågasätta ersättningsrätt, för frågan kommer aldrig upp, säger han.

Johan Prane
johan.prane@sr.se


- - - - - - -

Mer än hälften av de små halländska företagen struntar i om den som söker arbete
har högskoleutbildning eller ej. Det viktigaste är motivation och social kompetens.
Det visar en undersökning småföretagens egen organisation Företagarna gjort.

Undersökningen, som stötts av Region Halland och Länsarbetsnämnden,
gjordes för att man skulle få veta mer om vilka problem de små företagen,
många med färre än fem anställda, har för att rekrytera rätt personal.

Och resultaten är om inte häpnadsväckande så i alla fall överraskande.

Förutom företagens ointresse i högskoleutbildad personal visar också under-
sökningen att informella kontakter när det gäller att hitta nya medarbetare är
vanligare än vägen via arbetsförmedlingen. Så kallade spontanansökningar,
det vill säga ansökningar som arbetssökande skickar in utan att veta om
företaget har planer på att nyanställa eller ej, ger också många jobb.

Sociala kompetens är också viktigt. Den som anställs måste passa in i gänget,
vilket förstås är viktigt om företaget bara består av några få anställda.

De halländska småföretagen utbildar också gärna själva sina nyanställda för att
skräddarsy utbildningen och 8 av 10 byggföretag säger att de gärna tar emot
lärlingar.
En annan undersökning av Företagarna, också presenterad på tisdagen, visar
att sysselsättningensökningen hos de halländska småföretagen är bland den
starkaste i landet, liksom lönsamheten. Och optimismen inför nästa år är stor.

Samma sak säger en undersökning som Länsarbetsnämnden gjort. 2006 ser
bra ut och det finns inte något i prognoserna som hotar optimismen.


- - - - - - -

Arbetslös kan ha rätt till skadestånd
Av Therese Thomasson sydsvenskan 11 november 2005 20:34

Länsarbetsnämnden lovar att utreda Arbetsförmedlingen i Lunds agerande när
det gäller arbetslösa Lise-Lotte Olsson Nnaji. – Om hon skriver till oss gör vi en
utredning. Det kan innebära att hon kan begära skadestånd, säger Leif Jönsson, utredare på Länsarbetsnämnden.

LUND. Sydsvenskan berättade om deltidsanställda Lise-Lotte Olsson Nnaji som
blev erbjuden en arbetsmarknadsutbildning. Den varade i 1,5 år – därefter
förlorade hon rätten till a-kassa. Ett beslut som är juridiskt korrekt enligt länsrätten.

Men innan utbildningen hade både arbetsförmedlingen och a-kassan informerat
Lise-Lotte Olsson Nnaji om att tiden var överhoppningsbar.
– Jag hade 250 dagar kvar på a-kassan och för mig innebär det 2,5 års
arbetslöshetskassa, säger Lise-Lotte Olsson Nnaji.

Under den 1,5 år långa utbildningen fick hon ersättning motsvarande a-kassan
från Försäkringskassan.
– Jag har hamnat i ett Moment 22. Om jag hade tackat nej till utbildningen hade
jag inte stått till arbetsmarknadens förfogande och därmed förlorat a-kassan,
säger Lise-Lotte Olsson Nnaji.

När Länsarbetsnämnden har gjort sin utredning kan den skickas vidare till Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams. – Utredningen skickas vidare om vi anser att
det är riktigt flagrant. Ams utreder då om det kan bli fråga om skadestånd, säger
Leif Jönsson. Han menar att datautbildningen på 1,5 år var ovanligt lång.
– Rent allmänt brukar inte arbetsförmedlingar gå in med så långa utbildningar
för deltids-arbetslösa, säger Leif Jönsson.

När det gäller det felaktiga beskedet från a-kassan är det Inspektionen för arbetslöshets-försäkringen, IAF, som prövar om Lise-Lotte Olsson Nnaji har
rätt till skadestånd. – Hon är välkommen att komma in med en ansökan, där
hon begär skadestånd för att hon har lidit ekonomisk skada till följd av felaktig
information, säger Bo Lundgren, tillsynschef för IAF.


- - - - - - -

Svag kronkurs sänker arbetslösheten i Malmö
Av Claes Fürstenberg 18 november 2005 23:57

Alltfler Malmöungdomar dagpendlar till jobb i Danmark. Trettio procent högre löner
lockar samtidigt som det är ont om jobb i Malmö. Kalle Soares, Cecilia Alwall och
Emmy Leck arbetar alla i shoppingcentret Field’s, trettio minuters tågresa från Malmö.


MALMÖ/ØRESTAD. 9.00 stiger Kalle Soares, 25, på
Öresundståget vid Malmö C. Under sin täckjacka har en
pikétröja i danska rödvita färger. Det står ”Stadium” på
bröstet. Det är trångt, inga sittplatser. Vid kaffeautomaten
hänger Cecilia Alwall och Emmy Leck, båda 19 år.
– Fieldsfolk, säger Kalle Soares och hejar på tjejerna.

De tre gör samma resa som minst femhundra andra Malmöungdomar gör dagligen.
De är på väg till jobb i Köpenhamnsområdet.
Den goda arbetsmarknaden på andra sidan Sundet gör att Malmö just nu har en
rekordlåg ungdomsarbetslöshet. Svenska ungdomar är eftertraktade av danska
arbetsgivare som har betydligt svårare att locka unga danskar till låglönejobben.
–De tycker lönerna är låga, vi tycker att de är bra, säger Kalle Soares.

Och hans lön stiger i takt med att kronan sjunker.
– Kursförändringen märktes på senaste lönebeskedet.

Svenskarna är i majoritet på Stadium. Personalchefen för Stadium i Danmark,
Marie Jönsson, bor också i Malmö. Hon har varit med att starta sportkedjans
nio danska butiker. Hon har en klar bild av vad som skiljer svenska och danska
anställda: –Svenskarna är väldigt lojala mot företaget och prioriterar nästan
jobbet före familjen och absolut före fritiden. Danskarna väljer familjen först.

Samma erfarenhet har Kalle Soares:
–Svenskar lever för att arbeta, danskar arbetar för att leva, säger han och ger sig
ut i butiken som ser exakt likadan ut som på denna sidan Sundet. Enda skillnaden
är att man kan köpa handbollar med bilder på danska damlandslaget.


Omkring 9 000 svenskar pendlar till Danmark
Hur många Malmöungdomar som jobbar i Malmö finns det ingen färsk statistik på.
Den senaste siffran är från 2003 och då var det 444 Malmöbor mellan 16–24 år. Arbetsförmedlingen och andra organisationer som sysslar med Öresundsfrågor är
säkra på att det är betydligt fler idag, kanske dubbelt så många.


- - - - - - -

1 Comments:

Blogger Anders Wallner said...

Jag plockar med mig ett citat till min egen blog. Tack för senast!

17/12/05 17:45  

Skicka en kommentar

<< Home