Politiska beslut tas av näringslivet.

Är du lycklig skattebetalare? Lever du i den bästa av världar, i det goda folkhemmet?
Går dina surt förvärvade skattepengar till: Skola, Vård och Omsorg d.v.s.: Välfärden?

-------

Dagens demokrati är en kamp mellan demokratin och kapitalismen.
Det är en ojämn kamp, ibland segrar demokratin.
De flesta politiska besluten tas av näringslivets representanter.

Ungefärliga (som jag minns dem), citat från dokumentärfilmen: Why we fight,
( En mycket bra Amerikansk dokumentär från 2005 av Eugene Jarecki. ).

-------

En vits:
Två politiker står och pratar, politiker A försöker övertyga politiker B.
Politiker B avbryter A och säger: lägg av, nu ljuger du mig rätt upp i ansiktet.
Politiker A svarar entusiastiskt: visst, men låt mig prata färdigt!

På Juldagen 2004 gjorde radioekot en lördagsintervju med statsminister
Göran Persson. Statsministern erkände att regeringen räknat helt fel på inflationen
och arbetslösheten. Ja inte bara räknat fel, regeringen har helt enkelt i onödan
pressat upp arbetslösheten.
Den politiken har – erkände Persson – haft felaktiga mål och beräkningar.

Ansvaret är Perssons. Han har låtit politiken styras av teorin att arbetslöshet ska
hålla nere inflation (teorin heter NAIRU på ekonomspråk). De hundratusentals som
varit arbetslösa i onödan från offentlig sektor beror inte på vare sig internationell
konjunktur eller svenska ekonomers tveksamma beräkningar.
Det beror på att regeringen låtit sin politik styras av ett mål och en teori man nu
– tio år senare – överger. Det är inte nationalekonomernas ansvar.
De har många tokiga teorier. Ansvaret ligger hos politikerna.

De arbetslösa skuldbeläggs för att de inte får jobb, på en arbetsmarknad där
omkring 900.000 av de totalt 1,4 miljoner personer som står utanför
arbetsmarknaden, vill komma in eller tillbaka på arbetsmarknaden.
Det är idag omöjligt med cirka 20.000 lediga jobb.

Arbetsmarknadsminister Hans Karlsson sa med stolthet i en debatt i riksdagen om
arbetslöshet: Vi har hjälpt många arbetslösa ut i praktik via aktivitetsgarantin.
M.a.o. han och sossarna har tvingat ut en försvarslös arbetslös i oavlönat arbete.
Det är inte hjälp, det är människohandel.

Vad hände med parollen: Lika lön för lika arbete.
Om företagen får gratis arbetskraft, så utnyttjar de detta, för att få högre vinst.
Man köper inte kon om man får mjölken gratis!

Så det forna ArbetarePartiet - SAP, tar skattebetalarnas
pengar för att betala ut aktivitetsstöd till de arbetslösa -som tvingas ut i oavlönat
arbete, m.a.o. gratis arbetskraft för företagen, så att skattebetalarnas pengar, kan
hamna i aktieägarnas fickor.

Skattebetalarnas pengar hade kanske varit bättre använda om de skapade
avlönade arbetstillfällen inom: Skola, Vård, Omsorg=Välfärd? Istället för att
förstöra: arbetsmarknaden och riktiga anställningar med lika lön för lika arbete.

Så jag frågar åter igen: Är du lycklig skattebetalare?
Lever du i den bästa av världar, i det goda folkhemmet?