Garanterat Aktiv och garanterat utan riktig anställning?

Hemlig AMS-rapport kritiserade aktivitetsgarantin redan 2002.
(Varning lååångt inlägg).

En kollega har "erbjudits plats" på aktivitetsgarantin av sin arbetsförmedlare.
Detta trots att man kan få en ny akasse period, när den första akasse perioden
på ett "akasse vilkor" tar slut.
Kollegan frågade mig: -Robban den där aktivitetsgarantin är det nåt att ha?

Personligen så anser jag att: för de flesta så är aktivitetsgarantin ett sämre
alternativ för den arbetslöse, än att själv aktivt söka arbete/anställning.
De aktiviteter som erbjuds inom aktivitetsgarantin ger dåligt resultat och är slöseri
med skattebetalarnas pengar eftersom den INTE leder till riktig anställning.
Detta konstaterades redan 2002.

-------

Dagens eko kvart i fem. EKOT 2002-03-20
- hemlig amsrapport -

AMS satsning på aktivitetsgarantin har gett dåligt resultat, det visar en intern
utvärdering. Sex av tio gick tillbaka till arbetslöshet. Det kan jämföras med fyra
av tio för dom som inte har omfattats av garantin. Aktivitetsgarantin ska hjälpa långtidsarbetslösa att komma tillbaka till arbetslivet igen.
På AMS säger man att utvärderingen är preliminär och ska gås igenom ordentligt
innan den presenteras.

-------

Dagens Nyheter Publicerad 20 mars 2002 08:22
Ams mörkar dyster utredning

Ams storsatsning på aktivitetsgarantin har gett överraskande dåligt resultat.
Men verksledningen har lagt locket på. Ingen får gå ut och berätta vad den
interna utvärderingen kom fram till.

"Första året med aktivitetsgarantin - succé eller fiasko?" är en utvärdering
av Ams mest resurskrävande arbetsmarknadspolitiska åtgärd.
Den presenterades vid ett seminarium på Ams i torsdags.
Enligt utvärderingen har aktivitetsgarantin långt ifrån blivit någon succé.
Då det gäller en varaktig övergång till vanliga fasta anställningar kan man inte se
någon positiv effekt alls av att delta i aktivitetsgarantin.

Risken att bli arbetslös - det så kallade återflödet i arbetslöshet - är till och
med högre, 58 procent, för människor som deltagit i aktivitetsgarantin,
än i en referensgrupp med människor som inte gjort det.
Där är återflödet 44 procent. Men det visar sig också att sannolikheten att komma
ut i en anställning över huvud taget om man också räknar med jobb med
anställningsstöd är 25 procent högre för den som deltagit i aktivitetsgarantin.

Ams generaldirektör Anders L Johansson har försvarat aktivitetsgarantin
ända sedan den infördes, som ett medel att bryta passiviteten hos de
arbetslösa och göra dem bättre rustade att söka jobb.

Man kan anta att nyheten om aktivitetsgarantins begränsade framgång inte är
särskilt välkommen ett valår. Det är å andra sidan inte en debatt om munkavle
på Ams-anställda heller. Ingen ur Ams verksledning var närvarande när
utvärderingen presenterades. Inbjudna journalister från Ams egna tidningar
Arbetsmarknaden och Platsjournalen var däremot där. Men trots att det kom
fram nya och intressanta fakta om aktivitetsgarantin kommer inte
utvärderingen att publiceras, åtminstone inte än.

Per Johansson, chefredaktör för Platsjournalen, bekräftar att de hade tänkt
skriva om utvärderingen, men att de har beslutat att vänta en vecka efter
ingripande av högre chefer.
- Vår reporter blev uppringd. Inte så att vi gav något löfte, men vi tycker att
det är juste att vänta en vecka för att se vad verksledningen har att komma med,
säger Per Johansson. Han tycker själv att resultatet av aktivitetsgarantin var
överraskande dåligt. Anders Lindén, chefredaktör för Arbetsmarknaden, säger
att även den redaktionen har bestämt sig för att avvakta för att höra
ledningens synpunkter.

Ams generaldirektör Anders L Johansson har inte själv tagit del av utvärderingen,
men han säger att det är normal tågordning att berörda chefer får kvalitetssäkra
verkets rapporter innan de offentliggörs.
- Särskilt om resultatet är uppseendeväckande, säger han.
- Det är förutsättningen för att det ska kallas en Ams-rapport. Han står fast vid
sin positiva inställning till aktivitetsgarantin, och tror att den kommer att involvera
ungefär lika många långtidsarbetslösa som nu även framgent.

För närvarande är 37.000 personer inskrivna i aktivitetsgarantin, som ska erbjudas
alla långtidsarbetslösa. Det är en åtgärd som kräver stora insatser av arbetsförmedlingen.
Den har blivit mycket hårt kritiserad, särskilt av äldre arbetssökande, som funnit det
förnedrande att sysselsättas med aktiviteter som de upplevt som meningslösa.

Cecilia Jacobsson

-------

Östersunds-Posten 2002-03-22

En intern AMS-rapport som kritiserar hur den s k aktivitetsgarantin har fungerat
har stoppats av AMS-ledningen. Någon publicering får inte ske och alla AMS-
anställda har förbjudits att uttala sig. Aktivitetsgarantin var det senaste hugskottet
från regeringen för att minska den öppna arbetslösheten. Enligt den kritiska
rapporten har få arbetslösa fått jobb efter att ha deltagit i den här åtgärden.
Tidigare har uppmärksammats att generaldirektören för AMS, Anders L Johansson,
givit order att två tredjedelar av anslaget för att bekämpa arbetslösheten ska
utnyttjas före sommaren. Det innebär att med hjälp av arbetsmarknadsåtgärder
ska statistiken göras så bra som möjligt, för att inte en eventuellt ökande
arbetslöshet ska drabba socialdemokraterna i valrörelsen.

-------

Nerikes Allehanda Datum: 2002-03-27 Sida: 4
Omstridd åtgärd får godkänt av Ams - men aktivitetsgarantin
kan göra det svårt för arbetslösa att få " riktiga" jobb

ÖREBRO Anställningsstödet är en avgörande förklaring till att
långtidsarbetslösa får arbete genom aktivitetsgarantin. Men det kan också vara
orsak till att de ofta förlorar sina jobb efter en tid och åter blir arbetslösa. I en första
utvärdering vill dock Ams ge godkänt betyg för den ifrågasatta aktivitetsgarantin.
Den har trots allt lett till att fler långtidsarbetslösa kommit ut i arbetslivet.

På tisdagen höll Ams (arbetsmarknadsstyrelsen) en framtvingad presskonferens
om utvärderingen av aktivitetsstödet. Rapporten var egentligen inte mogen för
publicering men i förra veckan kom Dagens Nyheter över vissa detaljer och gick ut
med braskande rubriker att Ams hjälper regeringen att dölja obekväma fakta om aktivitetsgarantins misslyckande.

Kritisk
Berndt Mohlin på Ams utredningsenhet anser inte att projektet misslyckats och är
kritisk till mediastormen. - Påståendena om mörkläggning är rent ärekränkande,
säger han. Vi måste ju få en chans att färdigställa och analysera materialet innan vi
går ut med det. Det är vi ännu inte klara med. Agneta Roström, länsarbetsdirektör
i Örebro län, ger följande bild av aktivitetsgarantin. - Efter en inledande skepsis
från de arbetslösa upplever vi nu ett ökat intresse. Vi kan i dagsläget inte ta emot
alla som vill komma med i aktivitetsgarantin. I Örebro har vi ett 50-tal sökande
som inte får plats.

Resultaten
Ams utvärdering omfattar aktivitetsgarantins första år
(från hösten 2000 till hösten 2001).
Drygt tusen långtidsarbetslösa ingår i studien plus en kontrollgrupp av andra
långtidsarbetslösa som inte deltagit i aktivitetsstödet. Så här kan resultatet
sammanfattas: Deltagarna i aktivitetsgarantin får snabbare arbete än
jämförelsegruppen men det är nästan uteslutande jobb med anställningsstöd.
Efter ett år återvände 52 procent av deltagarna i aktivitetsgarantin till arbetslöshet
(48 procent för jämförelsegruppen). Men fortfarande var det 35 procent fler av
aktivitetsstödets deltagare som hade ett jobb efter ett år än jämförelsegruppen. Arbetsförmedlingarna satsar betydligt mera personella resurser på deltagarna i
aktivitetsstödet, 600-700 kronor mer i månaden per deltagare jämfört med
andra långtidsarbetslösa.

Får en chans
- Jag tror fullt och fast att stora resursinsatser är rätt väg för den här gruppen,
säger Berndt Mohlin. Att de får jobb tack vare anställningsstödet är inget negativt.
Det grundläggande syftet är att de ska få en chans att komma in på arbetsmarknaden
och visa vad de kan. Och det får de i större omfattning än andra långtidsarbetslösa
tack vare aktivitetsgarantin. Men att så många återvänder till arbetslöshet när anställ -ningsstödet tagit slut kan väl vara ett tecken på att systemet utnyttjas av företagen?
- Det är inte vårt intryck, svarar Berndt Mohlin. Jag är säker på att det skulle
uppmärksammas ute på förmedlingarna om något företag satte det i system.
I Örebro län har 2 100 långtidsarbetslösa deltagit i aktivitetsstödet sedan starten.
Efter en trög start har intresset ökat och i dag kan inte alla intresserade tas in.
- Jag har inte uppfattat något missnöje här i regionen mot aktivitetsgarantin, säger
Agneta Roström. Möjligen fanns en viss osäkerhet i början men i dag är den accepterad.
ERIK MARANDER

-------

Göteborgs-Posten Datum: 2002-03-28 Sida: 34
Många (arbetsförmedlare) nöjda med aktivitetsgarantin

Nio av tio arbetsförmedlare anser att aktivitetsgarantin är ett bra sätt att
hjälpa långtidsarbetslösa med att komma ut på arbetsmarknaden. Däremot tycker
över hälften av förmedlarna att informationen från Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams)
och länsarbetsnämnderna om hur verksamheten ska bedrivas är bristfällig, enligt
en enkät som Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)
genomfört. Exempelvis säger lagen att deltagarna i aktivitetsgarantin ska delta
i de aktiviteter som erbjuds på heltid. Men programmen har utformats olika på de
enskilda arbetsförmedlingarna och nästan en fjärdedel av arbetsförmedlingarna
erbjuder inte deltagarna i garantin en heltidsaktivitet, skriver IFAU. Mest
positiva till aktivitetsgarantin är arbetsförmedlarna utanför storstadslänen.
(TT)

-------

Borlänge Tidning Datum: 2002-04-09 Sida: 2
Aktivitetsgarantin är ingen bra väg till ett jobb

Jag har tidigare jämfört aktivitetsgarantin med legaliserat frihetsberövande för
att gömma undan arbetslösa i statistiken. Sam Risander har kritiserat mej för
att mina argument bygger på hörsägen. Min "hörsägen" grundar sig på fyra
personer i min närmaste omgivning, som i princip skriver denna insändare via mej.
Men av rädsla för repressalier gömmer de sig bakom min signatur.
Jag tvivlar inte på att de ursprungliga intentionerna med aktivitetsgarantin var
goda och visst låter det fint när Risander beskriver hur den "bygger på individens
möjligheter, att insatserna är individuella och beskrivs i den handlingsplan som den
arbetssökande och arbetsförmedlaren tar fram tillsammans". Det låter ju nästan
frivilligt på något sätt, men sådan är ju inte sanningen.
37 000 personer deltar i aktivitetsgarantin, som ska erbjudas alla långtidsarbetslösa.
Men vissa av deltagarna har bara varit arbetslösa i någon vecka när de blir "inkallade"...
Sam Risander förstår inte min kommentar om att "arbetslösa tvingas sitta inspärrade
på Arbetsförmedlingar utan annan vettig sysselsättning än att söka jobb", eftersom
han anser den sysselsättningen som den mest meningsfulla om man är arbetslös.
Naturligtvis är den viktigaste sysselsättningen för en arbetslös att söka jobb, men för
den skull behöver man väl inte sitta frihetsberövad tre till sju timmar varje dag.
Detta är enligt min mening enbart psykiskt nedbrytande. Detta har ju också visat
sig i ny statistik. Sjukskrivningar på grund av utbrändhet ökar bland de arbetslösa.
Sam berättar att inom några år blir det brist på arbetskraft. Men är detta något skäl
till att hålla arbetslösa frihetsberövade i dag?
Jag vill också kommentera påståendet att aktivitetsgarantin leder till jobb.
Enligt mina källor leder den oftast till praktik. Någon arbetsgivare får alltså billig
arbetskraft och den arbetslösa får arbeta för en ersättning lika stor som a-kassan.
Såväl beredskapsarbete som ALU lades ju ner då det utnyttjades för att få billig
arbetskraft och slippa anställa. Nu har man alltså kringgått detta och enda
skillnaden är den att ALU var maximerat till sex månader. Med aktivitetsgarantins
hjälp kan man nu hamna i praktik hur länge som helst.
Jag vill hänvisa till en artikel i Dagens Nyheter den 20 mars: "Dåligt resultat för
aktivitetsgarantin. Aktivitetsgarantin, en av Ams mest resurskrävande åtgärder,
är ingen succé". Tidningen hänvisar till en opublicerad rapport som visar att
58 procent av dem som deltog i åtgärden återgick till arbetslöshet, jämfört med
44 procent av dem som inte deltog. Bernt Molin på Ams avfärdar uppgifter i DN
om att Ams velat mörklägga rapporten...
Visst är det viktigt att alla arbetslösa kan hitta en väg tillbaka.
Men aktivitetsgarantin, i dess nuvarande utformning, är ingen bra väg.
Börje D Batt (Kommentar: Sam Risander = länsarbetsnämnden Dalarna)

-------

Helsingborgs Dagblad Datum: 2003-05-07 Sida: 4

Facket varnar för aktivitetsgarantin.
HELSINGBORG. Arbetslösa kan inom kort även bli rättslösa.
Det fruktar Metall och pekar på ett beslut som riks-dagen väntas fatta om
tre veckor. - Om du har aktivitetsgaranti och blir utslängd som Kaj Nilsson.
Då mister du
all rätt till a-kassa, säger Berner Lundgren, ombudsman för Metall i
Helsingborg.
Den som skiljs från sin praktik stängs av i minst 45 dagar och får då ingen
ersättning. Facket kan inte längre ingripa som i Kaj Nilssons fall.
Och Berner Lundgren fruktar att arbetslösa inom aktivitetsgarantin blir mer
eller mindre livegna; att de måste acceptera vilka villkor som helst och är helt
i händerna på arbetsförmedlingen.
- En handläggare blir allsmäktig och han kan fatta felaktiga beslut av
inkompetens eller för att han har ett ont öga till någon, säger han.

Den arbetslöse kan fortfarande överklaga ett beslut till AMS.
Men det är också allt.
- Och AMS är samma myndighet. Nej, sett ur rättssäkerhetssynpunkt är detta helt
fel, säger Berner Lundgren.
Rose-Marie Hodann på Metalls a-kassa tycker också att det är fel att AMS beslut
inte går att överklaga till en utomstående instans, förslagsvis länsrätten.

- Detta öppnar för kollegial lojalitet som äventyrar rättssäkerheten, säger hon.
Med Kaj Nilsson-fallet för ögonen säger Berner Lundgren:
- Vad ska jag svara våra medlemmar som har aktivitetsgaranti och som undrar över
arbetsvillkoren på praktikplatsen? "Tala inte om att du har ringt mig." Ska jag
tvingas säga det i Sverige år 2003..?
Mats Wadman, departementsråd på näringsdepartementet, försvarar regeringens
ståndpunkt.
- Det inrättas en ny tillsynsmyndighet som ska granska arbetsförmedlingen och
som ska se till att folk behandlas lika. Och den myndigheten ska vara skild från
AMS, säger han.

Men man kan inte överklaga AMS beslut dit.
Varför vill regeringen göra på detta vis? - Vi likställer med andra regler på
området. Den normala gången när det gäller bidrag, exempelvis socialbidrag, är
att bara ha två instanser, säger Mats Wadman.
Och om man är missnöjd med AMS beslut?
- I så fall får man vända sig till civil domstol.

Torbjörn Svensson