220 000 Medborgare i Ams åtgärder och plusjobb.

Ny vecka, ny åtgärd. Som 220 000 andra Medborgare, så syns jag inte i

statistiken över arbetslösa utan tillhör dem som döljs i Ams åtgärder och plusjobb.

Mitt namn är Robert J. (undviker att skriva ut efternamnet, för att slippa repressalier), kallas för Robban.
Jag är långtidsarbetslös och vet hur situationen för Sveriges arbetslösa ser ut!
Nu är det val - 2006, ett val som i stor mån kommer att handla om arbetstillfällen
och om arbetslösas rättigheter, ersättning och överlevnadsvillkor.

Vill du rösta för arbetslösas rättigheter, rösta på mig.
Jag kandiderar i valet - 2006 till Riksdagen och kommunfullmäktige
i Malmö, för Miljöpartiet de Gröna i Malmö .

I Sverige, i dag, finns det gott om resurser och pengar.
I Sverige, i dag: kan varje medborgare få må bra, det är en mänsklig rättighet.
Ingen ska behöva gå arbetslös, fattig, hemlös eller behöva må dåligt.

Ett riktigt Arbete är en mänsklig och medborgerlig
rättighet, inte en skyldighet. Ett riktigt Arbete
innebär: anställningstrygghet, en riktig avtalsenlig
lön som minst kvalificerar till arbetslöshets/sjuk
ersättning och pension.

En demokrati är inte starkare
än dess svagaste medborgare.

I en demokrati, så måste lagar och regler tillämpas
för dess medborgare. Om stat och myndigheter
tillämpar lagar och regler mot medborgarna, så
förlorar de (stat och myndigheter), sin trovärdighet
och sitt existens berättigande. I en väl fungerande
demokrati måste dess medborgare känna sig
trygga, delaktiga och lika inför lagen.

Tyvärr finns det många som känner sig otrygga, utanför och rättslösa i Sverige idag.

Har under flera år, bl.a. via Miljöpartiet, som förtroendevald: i facket, andra
föreningar och nätverk, arbetat aktivt för att värna om och skydda de grund
läggande medborgerliga och mänskliga rättigheterna hos de medborgare som
inte har en anställning t.ex.: Arbetslösa, sjukskrivna, utanför systemet m.fl.
Medborgares rättigheter, grundläggande friheter och rättigheter, enligt bl.a.
Sveriges Grundlag EUs och FNs konventioner om de mänskliga rättigheterna.

Idag diskrimineras arbetslösa, det moraliseras kring lathet och fusk,
"skyll-dig-själv"-mentaliteten sprider sig. Varför får arbetslösa inte komma till
tals när det gäller att utveckla arbetsmarknadspolitiken? Arbetslösas erfarenheter
och kompetens tas inte på allvar och representeras inte hos myndigheterna.
Myndigheter och media talar om de arbetslösa, till de arbetslösa, men aldrig
MED de arbetslösa. Fackföreningarna organiserar arbetare, men vem organiserar
de arbetslösas intressen? För facken är de arbetslösa en administrativ post,
ett a-kassekort på sin höjd.

Miljarder används för att hålla arbetslösa "sysselsatta", som om det var ett
psykiskt handikapp att vara utan arbete, och mycket av åtgärderna verkar snarast
vara en social bestraffningsåtgärd. Vi måste bygga system som ger människor
möjlighet att söka nya vägar, nya möjligheter, inte köra i gamla hjulspår.

AMS agerar idag på ett sätt som strider mot grundlagen, EU: s och FN: s konventioner
om de mänskliga rättigheterna, och mot sunt förnuft. I mångt och mycket tvingas den
arbetslösa att frivilligt ge upp sina rättigheter, det är fel. Genom att därefter utöva ett
olaga tvång mot arbetslösa skapas ett moment 22 som gör att du måste göra som
AMS säger. Annars förlorar du din möjlighet att försörja dig i samhället!

AMS har infört "arbetspraktik", en åtgärd som tränger undan riktiga jobb/
anställningar. Varför ska arbetsgivaren betala för något som denne kan få gratis?
Ska detta finansieras med skattepengar? Betala istället för utbildning, ge den
arbetslöse en möjlighet att söka utbildningar, skapa ett system som gör att du kan
använda a-kassa för utbildning. Skapa system som skapar flexibla ingångar till
arbetsmarknaden. Varför inte förlänga A-kassan? Och där inte a-kassa finns,
betala hellre utbildningsbidrag istället. Varför inte få använda A-kassa till ideellt
arbete, i att utveckla sig och sin delaktighet i samhället? AMS inställning till
"arbetspraktik" är helt grundlagsvidrig, samt ett direkt brott mot Europeiska
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna och FN: s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Vi kan förändra detta valåret 2006 – året då arbetslösheten påstås vara den
viktigaste valfrågan! Låt alla veta att vi vill ha system som tar hänsyn till att det
inte finns jobb för alla hela tiden och att vi måste fördela våra resurser och vår tid
på ett bättre sätt. Vi måste göra arbetsmarknaden mer flexibel.
Utan att ge avkall på grundläggande skydd och rättigheter.

Jag kräver:
Att Arbetslösas grundläggande medborgerliga och mänskliga rättigheter
respekteras i enlighet med FN: s deklaration om mänskliga rättigheter och gällande
lagar i Sverige och EU.
Att kränkningar, diskriminering och brott mot dessa grundläggande rättigheter
ska följas upp och bekämpas i samhället.
Att Länsarbetsnämnden, Arbetsförmedlingen och AMS uttryckligen förbjuds att
tvinga arbetslösa att utföra arbete utan formell anställning eller avtalsenlig lön,
åtgärder får bara erbjudas den arbetslöse aldrig tvingas på individen.
Att en revision sker av AMS åtgärder, utifrån en oberoende kommission som granskar rättigheter och effektivitet.
Att arbetslöshetsersättningen, som all ekonomisk ersättning och bistånd, totalt ej får underskrida existensminimum enligt socialbidragsnormen.

På Sveriges Radios Morgon Eko hörde jag i morse:

Fler i Ams-åtgärder i ekonomi på högvarv

Inte sedan slutet av 1990-talet har det satsats så mycket på arbetsmarknads
politiska åtgärder som nu, när svensk ekonomi går på högvarv. Alla kurvor, som
handlar om utbildning, praktik och anställningsstöd, med mera, pekar uppåt.
Tidigare har Ams-åtgärderna minskat i konjunkturuppgångar.

– En större del av programmen är faktiska anställningar, visserligen
subventionerade, men ändock faktiska anställningar, säger Lars Sjöström,
biträdande generaldirektör för Arbetsmarknadsstyrelsen.

– Det hänger samman med att vi, trots det konjunkturläge som är, har många
människor som har behov av mycket stöd, som har varit borta från
arbetsmarknaden längre, och då finns det större möjligheter att erbjuda dem
någonting i en konjunkturuppgång.

Så här har man ju inte gjort vid tidigare övergångar från
lågkonjunktur till högkonjunktur. Har man gjort fel tidigare?

– Nej, jag ska inte recensera vad som har skett tidigare, utan det är det vi jobbar
med nu som är det intressanta. Att jobba med insatser som ligger nära den
reguljära arbetsmarknaden är ju en bra idé, säger Lars Sjöström.

Ams-åtgärderna följer alltså inte det sedvanliga mönstret. Det handlar mer och mer
om subventionerade jobb än utbildning, till exempel de omdiskuterade plusjobben.

Men den här konjunkturuppgången handlar det också om större volymer.
Inte sedan 1998 har så många fått sitt specialjobb eller utbildning via
Ams som nu: 220 000 personer.

Kritisk till omfattningen
Anders Borg, som är chefekonom hos moderaterna och ledamot i Ams styrelse,
har i princip inget emot den ändrade inriktningen på Ams-åtgärderna, men han
är kritisk till omfattningen.

– Nu har det i Sverige och andra länder visat sig att om man i stället kan få in
människor i mer normala anställningar, även om det sker med en viss subvention,
är det bättre än att man låser fast dem i något mer traditionellt
arbetsmarknadspolitiskt program.

– Därför är det bra att man gör omläggningen av politiken i den riktningen, men
det är anmärkningsvärt att Sverige efter flera år av mycket stark tillväxt och en
exceptionellt stark tillväxt i år, ändå har en sådan volymutveckling av åtgärderna.
Utifrån ekonomiska termer är det väldigt svårt att förstå den här inriktningen på arbetsmarknadspolitiken. Om arbetsmarknadspolitiken vore inriktad på att
förbättra arbetsmarknadens funktionssätt skulle man inte ha valt att göra en sådan
enorm expansion av volymerna nu, säger moderaternas chefekonom Anders Borg.

SR Ekot 21 augusti 2006 06:09 Brita-Lena Ekström brita-lena.ekstrom@sr.se