Arbetslösa ska inte längre tvingas att söka ett visst antal jobb per vecka.
Wikipedia, den fria encyklopedin, har följande artikel om:
Arbetssökande
Arbetssökande kallas en person som frivilligt eller ofrivilligt är helt eller delvis
arbetslös. Begreppet finns också definierat i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring,
ALF:
Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som
1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning
minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält
hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,
3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den
ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,
4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den
offentliga arbetsförmedlingen, och
5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.
En annan beteckning på arbetssökande som uppstod efter AMS hårt
kritiserade rapport "Förmedlingsarbete med ökat sökandeansvar".
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skriver bl a följande i rapporten - (citat)
"Nivån på den klassiska arbetslösheten bestäms av lönebildningen. Sökaktiviteten
i denna grupp garanterar att utbudet av arbetskraft blir så stort som möjligt och
att inflationsdrivande löneökningar därigenom kan motverkas. Genom att många
jobbklara, i arbetsgivarens perspektiv, söker de lediga platserna som finns kan
lönerna hållas inom ramen för de avtal som finns på arbetsmarknaden.
AMV huvuduppgift är sålunda att ge förutsättningar för de aktörer som
optimerar efterfrågan givet inflationsrestriktionen att öka efterfrågan utan att
inflationen tar fart. Detta är i sin tur förutsättningen för ökad sysselsättning och
minskad arbetslöshet" (Källa:"Förmedlingsarbete med ökat sökandansvar",
Dnr 03-003964-00, AMS, 2003-09-18).
Innehållet i rapporten har av bl a Aftonbladet tolkats som att det är arbetslösas
uppgift att agera "Inflationsdämpare" genom att söka så många jobb som möjligt.
Direktiven i AMS rapport har fått till följd att ett stort antal av Sveriges arbetslösa
av sin handläggare på arbetsförmedlingen har tvingats (under hot om avstängning
från A-kassan) att söka jobb de inte ens är kvalificerade för. Syftet (enligt AMS
rapport) är att skapa bilden av en hård konkurrens om jobben och genom detta
motverka "Inflationsdrivande löneökningar".
Följden AMS "Förmedlingsarbete med ökat sökandeansvar" har blivit att ett stort
antal av sveriges arbetslösa idag mår mycket dåligt och lider av flera stressrela-
terade sjukdomar som fibromyalgi, depressioner, sömnsvårigheter och liknande.
Självmordstankar och självskadebeteende är även vanligt bland arbetslösa pga
ångesten att bli avstängd från A-kassan.
Efter kritiken mot rapporten gick Arbetsmarknadsstyrelsen ut med nya direktiv
till landets arbetsförmedlingar. Vad som står i dessa direktiv är än så länge okänt.
Arbetslösa ska inte längre tvingas att söka ett visst antal jobb per vecka.
Det lovade chefen för AMS förmedlingsenhet, Christina Storm Wiklander, i
Gomorron Sverige för några veckor sedan. Men det är oklart vad som blivit
av den nya linjen i verkligheten.
I programmet, som kom efter ett kritiskt reportage om att arbetsgivarna
översvämmas av jobbansökningar, hänvisade Christina Storm Wiklander till ett
direktiv från AMS intranät den 1 mars. Men i direktivets text nämns i själva
verket ingenting om kraven på att söka ett visst antal jobb per månad.
– Nej, det står ingenting om det uttryckligen eftersom sådana krav, på att söka
ett visst antal jobb, är något som vi aldrig har gått ut med till att börja med,
utan det är de lokala arbetsförmedlingarna som missuppfattat.
Däremot har vi i chefssamtal gjort klart för länsarbetsnämnderna att det här
inte är något som skall förekomma längre, säger Christina Storm Wiklander.
Henrik Lund på Sveriges Anställningslösas Landsorganisation menar att det
varierar hur mycket arbetsförmedlingarna tagit till sig de nya instruktionerna.
– På en del håll verkar de ha slutat, andra medlemmar har fått precis samma
krav som förut, och åter andra har i stället fått det inskrivet i sina
handlingsplaner hur många jobb de måste söka.
Arbetslöse ”Markus” i Göteborg är en av de som upplevt den sistnämnda modellen.
– Jag frågade min arbetsförmedlare om jag skulle söka fem jobb i månaden och
då svarade han ungefär ”nej, det är omgjort, nu gäller att vi skriver vi in i din
handlingsplan att du skall ha sökt tio-tolv jobb under handlingsplansperioden”,
som är tio veckor då. Så i praktiken är det lika många jobb man måste söka per
vecka i genomsnitt, berättar han.
– Om det har gått till så är det fel, något sådant ska inte stå i handlingsplanerna,
säger Christina Storm Wiklander.
Henrik Lund är mycket kritisk:
– Det är tydligt att AMS bara kom med sitt nya direktiv för att SVT varit på och
frågat dem om söktvånget. Men de vill ha kvar det eftersom kravens verkliga
funktion inte är att hjälpa arbetslösa att hitta jobb utan en helt annan: att de
arbetslösa ska fungera som inflationsdämpare, säger han.
I en doktorsavhandling från januari i år konstaterade sociologen Margareta Bolinder
att arbetslösa som söker många jobb statistiskt sett inte har högre chanser att få
ett än de som söker färre. Inte heller arbetslösa som sänker sina krav på lön
och arbetsvillkor får jobb i högre utsträckning än andra, enligt avhandlingen.
jon.weman@arbetaren.se
Samtidigt som den öppna arbetslösheten i länet minskar så ökar antalet personer
i arbetsmarknadsåtgärder, enligt statistik från AMS. En del personer hamnar i
en rundgång av praktikplatser, och kommunen och arbetsförmedlingen är i
vissa fall medvetna om praktiken inte leder vidare till jobb.
På Myrornas klädsorteringsanläggning i Tungelsta, där Myrornas insamlade
kläder sorteras, arbetar runt 80 personer. 30-talet är anställda av Myrorna,
resten är praktikanter vars ersättning bekostas av arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan eller Haninge kommun.
Klädsorteringen drivs som ett samarbetsprojekt och upp till 50 personer kan
praktisera samtidigt. Enligt Ingela Danielsson, socialkonsulent på Haninge kommun
gjorde förra året 134 personer praktik på Myrorna förmedlade av kommunen.
– Vi kan ju ha det här samarbetet med myrorna eftersom det är en ideell
organisation och vinsten går till Frälsningsarmens hjälparbete i Sverige.
För att om det hade varit ett privat företag hade det inte varit möjligt?
– Nej, inte i den omfattningen, säger Ingela Danielsson, socialkonsulent på Haninge
kommun.
Någon systematisk uppföljning av vad som händer med dem som gjort praktik
på Myrorna görs inte, säger Ingela Danielsson och enligt Annette Johansson, chef
för Arbetsförmedlingen i Haninge och Nynäshamn är inte syftet att med
praktiken på Myrorna att det ska leda till ett jobb.
– Normalt är detta första steget i en argetsplanering och fungerar det bra på
Myrorna så går personen vidare till nästa steg. Då kanske det handlar om en
praktikplats ute på öppna arbetsmarknaden under mer normala krav.
Men syftet med att komma till Myrorna är inte att man ska få jobb där?
– Nej, det är inte syftet. Vi använder ju samma arbetspraktik men i olika syften,
säger Anette Johansson, chef för Arbetsförmedlingen i Haninge och Nynäshamn.
SR 2006-04-25 06:34:00
Ams har satsat närmare 30 miljoner kronor på flera olika projekt för att
förbättra stödet till arbetslösa. Trots det brydde man sig aldrig om att
göra den vetenskapliga utvärdering som det fanns pengar till.
anser arbetsmarknads-forskaren Pathric Hägglund, som arbetat med projekten.
– Här hade man en gyllene chans att lära sig, få kunskap i vad som fungerar och kan
hjälpa en arbetslös att få jobb eller inte, men den tog man inte, säger Pathric Hägglund.
Sju olika projekt
Sammanlagt var det sju olika projekt i sju olika län och det handlade om att
utarbeta bättre metoder för att hitta jobb åt olika typer av grupper, till
exempel långtidsarbetslösa ungdomar.
För att kunna se hur metoderna fungerade var det en grupp arbetslösa som fick
det utökade stödet och en jämförbar grupp, en kontrollgrupp, som fick normal
service av arbetsförmedlingen. Sedan skulle det göras en vetenskaplig utvärderig.
Men den gjordes aldrig efter beslut av dåvarande Ams-chefen Anders L Johansson,
numera chef för Statskontoret. Han säger till Ekot att han inte kommer ihåg de
här projekten.
Utvärdering slopades
Men i det skriftliga beslutet från hösten 2004 motiveras den slopade utvärderingen
bland annat med att det här handlade om väl beprövade metoder och därför inte
i behov av att utvärderas.
Ett annat skäl var att Ams vid den här tiden höll på med en radikal förändring
av verksamheten, bland annat införa utökad service via internet till arbetslösa,
så därför fanns inget behov att utvärdera traditionella arbetsmetoder.
Att projekt som dras igång blir inaktuella är sådant som händer, säger Ams
ställföreträdande generaldirektör Lars Sjöström.
– Det är så att man inte alltid lyckas med sina föresatser. Saker och ting förändras,
det kan vara omständigheter inifrån och det kan vara omständigheter utifrån som
gör att saker och ting förändras, säger Lars Sjöström.
Håller inte med
Men arbetsmarknadsforskaren Pathric Hägglund håller inte med om att projekten
handlade om förlegade metoder, utan istället sådant som idag prioriteras av
Ams – till exempel att etablera kontakter mellan arbetssökande och
arbetsgivare och där man vet ganska lite om vilka arbetssätt som fungerar bäst.
– Kunskapen från de här projekten hade naturligtvis kommit väl till pass eftersom
de ger information just om hur en mer aktiv förmedlingsinsats fungerar, säger han.
”Inte bortkastat”
Men Lars Sjöström på Ams tycker inte att projekten för uppemot 30 miljoner
kronor har varit bortkastade pengar.
– De har kommit arbetssökande till del, de har kommit arbetsgivare till del och vi
har kunnat dra erfarenheter av dem. Det är klart att det kanske hade varit som
grädde på moset att också göra de vetenskapliga utvärderingarna men nu är
inte det genomfört, säger Lars Sjöström, ställföreträdande generaldirektör på Ams.
posted by Robbja at måndag, juni 26, 2006
|
0 comments
